A throwback story på Frysens Dag

Fridges-Photo_by_Corbis

Kylskåpet är enligt Royal Society, Englands mest erkända vetenskapliga institut, den största uppfinningen inom mat och dryckens historia. (Fotograf: Corbis).

Idag, måndagen den 2 november, när detta skrives, är det den internationella “Frysta Matens Dag”… och den vore ju inte möjlig att fira utan vitvarubranschens historiska landvinningar inom just matförvaring… Dags alltså för en behaglig dos av vitvaruhistoria!

Få uppfinningar har haft så stor betydelse för vardagslivet som kyl- och frysskåpen. Människor har historiskt alltid försökt hitta sätt för att lagra mat över längre tid, till exempel genom torkning, saltning eller konservering. Fördelen med att istället kyla ned maten är att bakterietillväxten hämmas utan att matens smak eller näringsinnehåll försämras, något som stod klart för vetenskapen redan i mitten av 1800-talet.

Den industriella revolutionen på 1800-talet innebar att städerna växte. Livsmedel behövde transporteras från allt mer avlägsna platser. Med iskylda järnvägsvagnar kunde kött transporteras i några dagar. Men för längre frakter och för att lagra maten behövdes en förbättrad kylteknik. Många såg sig kallade att presentera lösningar som byggde på till exempel avdunstande eter, ånga, ammoniak och svaveldioxid.

Till en början utnyttjades denna rudimentära kylteknik främst av köttindustrin och bryggerier, samt av företag som i sin tur sålde den is som hushållen behövde för att hålla maten kyld. 1879 tillverkade tysken Carl von Linde det första kylskåpet som var tänkt att användas hemma i köket. Dock var detta och de flesta samtida kylskåpen farliga, bullriga, ineffektiva och väldigt dyra.

Sverige ledde utvecklingen
I Sverige presenterade KTH-studenterna Baltzar von Platen och Carl Munters ett uppmärksammat examensarbete 1922. Det var ett tyst kylskåp utan rörliga delar vars energi tillfördes i form av värme. Processen kunde drivas av el, gas eller fotogen, och systemet var därför mer flexibelt än de som redan fanns. Electrolux framsynta grundare, Axel Wenner-Gren, såg produktens potential, köpte rättigheterna till kylskåpet och anställde de unga ingenjörerna. 1925 började Electrolux massproducera det så kallade absorptionskylskåpet, som snart blev en världssuccé.

Under 1930-talet hade många hushåll fått elektricitet indraget och den konsumtionsstarka medelklassen hade dessutom blivit allt större. Kylskåpets genombrott var ett faktum.

Electrolux-Frysbox_90liter_1942

230000 frysar i Sverige 1960
Efter kriget lanserades djupfrysta livsmedel i de amerikanska affärerna, och det dröjde inte länge förrän svenskarna hakade på. Snart kom också de första frysboxarna för hushållsbruk. Den nya djupfrysta konsumentförpackade livsmedelsproduktionen hade kommit igång redan 1945-1946, vilket var viktigt för utbredningen av frysarna. Kyl- och frysskåp till överkomliga priser kom nu att bli tillgängliga. Följden blev att matindustrin förändrades, då det uppstod en efterfrågan på kyld och fryst mat. Dessa varor blev snabbt populära i Sverige och Findus var ett av de första företagen som var med och rivstartade dessa varors betydelse med sina frysta ärtor. Med frysvarornas snabba framväxt ökade antal frysar i de svenska hemmen, och på bara tio år ökade antalet med cirka 230 000 frysar till år 1960.

“Hemma hos oss på femtiotalet hade vi inga som helst hjälpmedel vid matlagningen, möjligen en mortel, ingen kyl men en gasspis. Saft och sylt konserverades och förvarades i matkällaren i hyreshuset. På vintern kunde man laga lite mer mat åt gången och spara. Det lades i byttor eller i smörgåspapper och tidningspapper i en nätväska och hängdes ut genom fönstret. På så sätt hade alla i hyreshuset en egen frys på vintern, utanför huset.” Eva Hellström, Ärla f. 1953 ur boken Sörmländska Matminnen.

(Foto ovan: En tidig frysbox med kapacitet på 90 liter, tillverkad 1942 av Electrolux)

Freezers-ForFarmers

Landsbygden tar ledningen
Det fanns till en början ett större behov av frysar ute på landsbygden, där man förvarade egen produktion av mat från boskap och animaliska produkter. Därför riktades de flesta annonser till dessa hushåll till en början, och det dröjde innan reklam riktades till stadsbor. Det uppskattades på landsbygden, där frysboxarna flyttade in i hemmen i rask takt, snabbare än i städerna, till skillnad från övriga tekniska prylar. I städerna byggdes istället andelsfrysar där hugade spekulanter kunde hyra eller köpa sig ett fack eller skåp. Dessa frysanläggningar låg ofta i anslutning till lägenhetshus eller fristående lokaler.

År 1950 fanns det cirka 30000 kollektiva frysfack runt om i Sverige. Och detta trots att en statlig utredning vid denna tid (SOU 1947:46 – utredning för hem och familjefrågor) skrev “Nackdelen med denna metod är att installationen av ett djupfrysningsaggregat är en ofantligt dyrbar anläggning, som ett enskilt hushåll knappast kan få att förränta sig”.

Fridges-Modern

70 procent lägre energiförbrukning
Kyl- och frysteknologin har gjort att vi kan äta färska grönsaker och frukter året runt. Kött och annan mat kan transporteras globalt och pressa priserna lokalt. Hushållen kan storhandla och frysa in för att äta senare, vilket de sparar pengar på. Samtidigt har tekniken inneburit frusen färdigmat redo att tinas upp i mikrovågsugnen. Vårt sätt att äta och förhålla oss till mat i historiskt perspektiv har förändrats dramatiskt med kyl- och frystekniken.

Industrin har satsat hårt på att göra kylskåp och andra vitvaror synnerligen energieffektiva. Dagens kyl- och frysförvaring förbrukar 70 procent mindre energi än ett normalt kylskåp för 15 år sedan. En annan utveckling är att flera viktiga funktioner numera byggs in i kylskåpen – automatisk avfrostning, snabbinfrysning och nollgraders-zoner för en extra säker och lång förvaring. Många kyl- och frysskåp har i dag en tapp för kolsyrat vatten och en ismaskin i dörren. Andra har en utfällbar plattskärm och små datorer där recept och matlagningstips finns inprogrammerade. För att inte tala om den kameraövervakning som finns i de uppkopplade skåpen, och som hjälper till vid inköpsplaneringen även på distans!

Kent Oderud, Ordförande APPLiA – Home Appliances Sweden

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Email this to someone