Dags att fira våffeldagen – 25 mars

NordiskaKompaniet-1950

I kristna länder har vårfrudagen firats sedan 600-talet och enligt evangelierna nedsteg denna dag ärkeängeln Gabriel från himmelen och berättade för jungfru Maria att hon var havande. Dagen kallas Marie Bebådelsedag och firas alltså till minne av ett stort mysterium – jungfrufödseln.

I bondesamhället markerade vårfrudagen vårbrukets början, då vinter övergick i vår, och barnen sprang barfota för att främja skörden – och härda fötterna så man slapp sprickor under sommaren…

Vårfrudagen har med tiden – genom slarvigt uttal eller längtan efter ätbara godsaker – språkligt sett övergått till att bli våffeldagen. Och det finns en religiös koppling (mer än den språkliga omvandlingen) i det att de första våffeljärnen var en vidareutveckling av oblatjärnen, som man använde för att göra oblater till nattvarden med. De första våfflorna som bakades, bakades i kloster.

Våfflor är kända i Sverige sedan 1600-talet (enligt Svenska Akademiens Ordbok sedan 1642) och ordet är sannolikt ärvt från holländska “wafel” (snarlikt tyska “Waffel och engelska “waffle”) som härstammar från medeltida “wafele” från 1200-talet – och redan innan dess återfinns franska ordet “walfre” kring 1185 (enligt Wikipedia).

Våffeldagen har spridit sig utanför Sveriges gränser, till exempel till vårt grannland Norge (där “vaffeldagen” för första gången nämndes i norska medier 2003) där man ifjol slog rekord när det gäller försäljning av våffeljärn med 320000 sålda produkter, vilket innebar en ökning med 28 procent jämfört med föregående år.

I Sverige såldes ungefär 240000 våffeljärn ifjol, vilket innebar en ökning på 20 procent i antal enheter, men kategorin ökade med 28 procent i värde – trenden att man väljer att köpa lite finare produkter gäller alltså även här.

APPLiAnytt önskar alla en god våffeldag, och avslutar detta inlägg med att tipsa om ett klassiskt våffelrecept.

Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor
Detta recept är från Cajsa Wargs populära kokbok “Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber” som publicerades 1755.

Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas väl tillhopa med så mycket gott vetemjöl att det ringlar sig efter vispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt. Till dessa våfflor bör vara god tjock grädda, som intet är för gammal, så bliva de goda.

Till 15 laggar:
3 ¼ dl sur tjock grädde eller crème fraîche
6 ½ dl vatten
1 ¾ dl smält smör
2 ägg
ca 5 dl vetemjöl

Fotot ovan: NK:s skyltfönster, 1950. En liten pojkskyltdocka, i kockmössa med NK Livs logotyp och kockkläder, lagar våfflor. På ett anslag på väggen bakom honom står det “Inte ens den minste kock kan misslyckas med våfflorna när man använder VATO färdigblandade ingredienser som bara behöver tillsättas med vatten! SYLTEN har mamma redan köpt på NK-livs förstås!” Foto: Nordiska Kompaniet, ©Nordiska museet

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Email this to someone