Energieffektivisering i fastighetsbeståndet

Energieffektivisering1

“Sverige behöver energieffektivisera” och “800 miljarder kronor kan sparas på energieffektivisering av fastighetsbeståndet fram till år 2045” kan vi läsa i den färska rapporten Grön Logik.

Rapporten har tagits fram i ett samarbete mellan flera branschorganisationer, bland andra Fastighetsägarna, Swedisol, Svensk Ventilation och Energieffektiviseringsföretagen. Den fokuserar på det samhällsekonomiska värdet av en effektivisering av fastighetsbeståndet i Sverige. I Europa pågår ett stort arbete, The Renovation Wave, med målet att fördubbla energieffektiviteten vid renovering av 35 miljoner olika bostadsbyggnader till 2030.

Energieffektivisering2

EU agerar
Europas byggnader står för 40 procent av EU:s energiförbrukning och 36 procent av växthusgasutsläppen, med fler än 34 miljoner européer som riskerar energifattigdom och inte kan värma upp sina hem till följd av dålig energiprestanda. Renovering kommer att bidra till att bekämpa dessa problem, men det krävs betydande insatser på europeisk nivå för att stimulera dessa investeringar.

Redan den 14 oktober 2020 lanserade Europeiska kommissionen sin strategi för initiativet “The EU Renovation Wave” med avsikten att fördubbla Europas renoveringsgrad under de kommande tio åren och bidra till att göra kontinenten koldioxidneutral senast 2050.

“Med renoveringsvågen kommer vi att ta itu med de många hinder som idag gör renoveringen komplex, dyr och tidskrävande och håller tillbaka välbehövliga åtgärder”, förklarade då Kadri Simson, EU:s energikommissionär. “Vi kommer att föreslå bättre sätt att mäta renoveringsfördelar, minimistandarder för energiprestanda, mer EU-finansiering och tekniskt stöd, uppmuntra gröna hypotekslån och stödja mer förnybar energi. Detta kommer att vara en game changer för husägare, hyresgäster och myndigheter.”

Energieffektivisering3

Sverige släpar efter
Enligt Energimyndigheten prioriterar inte Sverige energieffektiviseringen, trots att effektiviserande insatser kan bespara det svenska samhället hela 800 miljarder kronor fram till år 2045. Den samhällsekonomiska vinsten under den första tioårsperioden skulle bli 180 miljarder kronor.

Även om potentialen är stor och starka argument talar för energieffektivisering, så har svenska beslutsfattare ett alltför lågt fokus på att stimulera och premiera energieffektivisering. Detta trots att både Energimyndigheten och EU uttryckt oro för att Sverige inte kommer att nå energieffektiviseringsmålet: en 50 procent effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005. Den svenska strategin beskrivs som otillräcklig.

Energieffektivisering4

Smarta vitvaror en del av lösningen
Samtidigt står enfamiljshus, flerbostadshus och lokaler och dess brukare för en tredjedel Sveriges totala energianvändning. Många av dem har ett stort renoveringsbehov och eldar i dag för kråkorna och fortsätter använda äldre, energislukande vitvaror, som inte är uppkopplade till smarta nät. Enligt rapporten Grön Logik kan en samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering av byggnader frigöra hela 11 TWh el – tillräckligt för att elektrifiera hela Sveriges personbilsflotta. Samtidigt skulle värmebehovet minskas med mer än 40 TWh.

Eftersom bostäder står i centrum för denna renovering kommer det så kallade energiprestandadirektivet för byggnader (EPBD) inom EU att ses över för att införa energicertifikat för dessa. Vid bedömningen av byggnaders energieffektivitet ska “smart beredskap” spela roll som en av faktorerna för erhållandet av certifikat. Byggnader kommer att få poäng beroende på de smarta funktionerna som finns i lägenheternas utrustning. “Inuti byggnader finns bostäder, och inuti hem finns det vitvaror och hushållsapparater. I den nära framtiden är de alla i hög grad sammanlänkade. Övergången börjar inifrån”, menar Paolo Falcioni, APPLiA Europas generaldirektör.

Faktum är att smarta apparater kommer att “connecta” mellan sig och med flexibla system i byggnader, som i sin tur kan anslutas till smarta nät. Samspelet mellan en samling hushållsapparater genom byggnadens energihanteringssystem och nätet kommer att bli vanligare.

Uppkopplade apparater anses spela en roll för att engagera användarna, samtidigt som de formar vad ett “smart hem” är. I hemmet gör interoperabiliteten det möjligt för kylskåp, tvättmaskiner, belysning, batteriladdning och värmesystem att optimera sin energiförbrukning i förhållande till varandra och elnätet. Det minskar trycket på elnätet och undviker topptider när elkostnaderna är högre.

I flera rapporter har det visats på möjliga energibesparingar på upp till mer än 15 procent enbart genom att användarna aktivt kunnat se energiförbrukningen i realtid och agera på den. “Endast ett helhetsgrepp, som kombinerar bostadsrenovering och hushållsapparater, kommer att öka möjligheterna till energibesparing för de 72 miljoner smarta bostäder som förväntas i Europa 2024”, avslutar Paolo Falcioni.

Kent Oderud, Ordförande APPLiA – Home Appliances Sweden

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Email this to someone