Funderingar från hängmattan: Politiker/SDA

Hangmatta

Vad är det som får dig att ligga och fundera lite extra i sommarens hängmatta? För mig överskuggas de flesta andra tankar och funderingar i hängmattan just nu av denna; “Vad är det som gör att politikernas intresse för de mindre hushållsapparaterna – med branschbeteckning SDA (Small Domestic Appliances) – ökat ordentligt just nu under 2020-talet?” Och vad innebär detta politiska fokus för branschens företag och för de svenska konsumenterna?

Här nedan beskriver jag fyra superaktuella politiska initiativ som alla berör mindre hushållsapparater och dess användare/konsumenter här i Sverige.

Pixabay-Pant_MariaJ

Pant på småelektronik
Med nummer SOU 2021:26 presenterades i våras den statliga utredning av pantsystem i Sverige för småelektronik, inklusive SDA (hushållsapparater), som Regeringens miljödepartement beställt. Regeringens särskilde utredare Gunnar Fredriksson hade fått i uppdrag att föreslå ett nationellt system med pant på småelektronik och små el-apparater. Men utredaren visar i sin utredning att det finns bättre lösningar än ett pantsystem.

– Vi ser en pant som komplicerad att införa och det löser bara en begränsad del av de problem som vi identifierat, sa utredaren Fredriksson när utredningen presenterades. Istället föreslår utredningen ett utökat Producentansvar för företagen i branschen.

Men det tycker inte miljö- och klimatminister Per Bolund.

– Vi SKA införa ett pantsystem. Det är det spåret vi kör efter, sa han till media i samband med att han tog emot förslaget från utredaren. Därmed trotsar Bolund utredarens huvudförslag. Ett exempel som Bolund pekar på är att ett pantsystem skulle få in fler uttjänta apparater än utredningens andra förslag enligt regeringens egna beräkningar.

Här måste vi som bransch fortsätta peka på orimligheten med ett komplicerat och dyrt pantsystem för till exempel brödrostar, våffeljärn och stavmixrar och alla andra små hushållsapparater. Precis samma orimlighet som utredningen självt redogör för, kommenterar APPLiA – Sweden. Dessutom har vi i Sverige redan en mycket hög insamlingskvot i retursystemen för hushållsapparater, som redan indikerar att “problemet är i det närmaste löst” när det gäller hushållsapparater! Detta system skulle få rivas upp vid ett beslut om pant!

Ett pantsystem skulle, om det spåret ändå väljs av politikerna, kunna införas från tidigast januari 2023, enligt utredaren.

APPLiA-Europe_SDA

Utökad Kemikalieskatt för SDA
Den 18 maj i år kom den andra delen av Kemikalieinspektionens och Skatteverkets grundliga utredning om LSKE (Kemikalieskatten/elektronikskatten/vitvaruskatten). Den första delen som presenterades i oktober konstaterade att skatten haft ingen, eller mycket ringa påverkan på substitutionen av klorerade och fluorerade flamskyddsmedel i hemelektronik och vitvaror. Mycket ologiskt föreslog nu samma utredning i sin del 2 en kraftig utökning av skatteområdet med att också omfatta samtliga små hushållsapparater och en del kringutrustning inom IT (till exempel skrivare och externa hårddiskar). Ologiskt – därför att skatten bara ett halvår tidigare förklarats inte kunna leda till miljömålet att initiera utbyte av de aktuella flamskyddsmedlen.

Utredningen ligger nu på departementets bord – vi får hoppas att den trillar ner i närmaste papperskorg snart. Istället borde all politisk kraft riktas mot de aktiviteter som forceras fram inom EU, så att kommande förordningar och direktiv omkring flamskyddsmedel i elektronik får en mer utslagsgivande kraft på hela den europeiska marknaden. Och därför mer sannolikt för världsproduktionen av elektronik och elektronikkomponenter att anpassa sig därefter.

En sådan här utökning av skattebasen till fler varugrupper är en stor komplex åtgärd för branschföretagen och bedöms av utredningen behöva en implementeringstid om hela två år. Detta för att ge de skattskyldiga företagen möjlighet att samla in och sammanställa nödvändiga underlag för eventuella avdrag innan skatten införs samt för att upprätta eller modifiera andra internadministrativa system.

Alla ingående delar i en enkel brödrost

Alla ingående delar i en enkel brödrost

RUT för SDA
Finansdepartementets promemoria Fi2021/01820, som presenterades i april i år föreslog en hel del förändringar i RUT-systemet. Bland annat skulle reparationer utförda utanför hemmet – på serviceverkstad – och även transporten dit omfattas. Men den stora nyheten var att reparationer på SDA (små hushållsapparater) också skulle omfattas av RUT-avdrag.

Redan i utredningen påpekas dock att reparationsersättningarna via RUT för dessa hushållsapparater kommer att omfatta små belopp, som behöver administreras av en mängd små reparationsfirmor. Administrationskostnaden överstiger därför i många fall avdragets storlek. APPLiA – Sweden har i vårt remissvar istället föreslagit en reducerad momssats för denna typ av reparationer – precis som idag gäller för till exempel cykelreparationer – och att reservdelspriset också bildar grund för denna reducerade moms. Det skulle innebära en betydligt förenklad administration för de många reparationsverkstäder som finns runt om i Sverige. Så har till exempel Österrike hanterat denna fråga för att understödja omställningen till en mer cirkulär ekonomi. Läs hela APPLiAs remissvar om RUT-förslaget här.

Det föreslås i promemorian att den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete ska träda i kraft den 1 januari 2022. Men, då januariavtalet fallit och höstens budgetinnehåll ser ut att bli en komplicerad historia, så är det osäkert om RUT-avdraget kommer att ändras vid detta tillfälle.

Right-to-repair

“Right-to-repair”, EcoDesign
I det nya utkastet till handlingsplan inom EU för den cirkulära ekonomin, som utkom 2020, ingår kravet på att underlätta för konsumenten inom EU att reparera sina hushållsapparater på egen hand, eftersom detta skulle göra det möjligt för ägare av hushållsapparater att endast byta ut delar som inte fungerar i stället för att byta ut hela enheten. Detta skulle enligt EU minska elektronikavfallet. Enligt ekodesigndirektivet (som gäller från och med den 1 mars 2021) ska reservdelar dessutom finnas tillgängliga i minst tio år för konsumenterna.

Men hur är det med säkerhetsaspekten? Vem kan och får egentligen reparera elektrisk utrustning? Elektriska hushållsapparater återfinns till största delen i hemmiljö och används ofta också i närhet till vatten. Vem garanterar då säkerheten vid till exempel ett byte av ett batteri i en eltandborste eller att kaffebryggaren eller brödrosten inte blir strömförande efter ett ingrepp av en icke utbildad person? Många frågor är kvar att besvara, men klart är att utbildade proffs också i fortsättningen kommer att behövas inom reparationsverksamheten.

Brodrost-apa

Politikers intresse?
Så vad driver svenska politiker att driva dessa frågor för hushållsapparater på nationell nivå just nu?

I fallet med LSKE (Kemikalieskatten/elektronikskatten/vitvaruskatten) så verkar ju skatteintäkterna vara viktigare än miljöaspekten – intäkterna från skatten är ännu långt ifrån den nivå (2,4 mrd kr) som Finansdepartementet räknade med vid införandet 2017. Inte undra på att den av många kritiker betecknas som en rent fiskal skatt, inte en miljöskatt.

I andra fall vill svenska politiker utse sig som “bäst i klassen” genom att gå före med en del åtgärder, som i sin natur bäst passar i ett europeiskt sammanhang. Införandet av nationella särregler saktar bara ner den hastighet med vilken det europeiska miljöarbetet bedrivs inom EU och inom de europeiska företagen och tar bort resurser från de större och mer långsiktiga lösningarna.

Vad betyder detta för branschens företag och konsumenter?
Vår branschs ambitioner kring att uppfylla och överträffa de krav och regler som gäller för allas vår miljö, hållbarhet och klimatavtryck är omvittnat höga. Några av våra branschföretag har redan uppnått klimatneutralitet, eller är på väg att uppnå det, för sin produktion i Europa. Energihushållandet under användandet har fått stark effekt med hjälp av den europeiska energimärkningen. Vi har i Sverige ett av Europas bästa resultat av returinsamlingen och hanteringen av uttjänta apparater, som blir material för nya i nästa steg.

Låt oss fortsätta denna inslagna väg – som nu hotas av en signalpolitik från regeringen som är resurskrävande och verkningslös:

* Ett pantsystem är verkningslöst – fördyrar bara för konsumenten.
* En utökad kemikalieskatt i “lilla” Sverige för småapparater ger inte substitution av flamskyddsmedel för den globala produktionen av elektronik.
* RUT för hushållsapparater är bra – en sänkt moms för reparationer är bättre!
* EcoDesign direktivet behöver ta hänsyn till säkerhetsaspekten på strömförande apparater vid utökad egen-reparation i hemmen.

APPLiA är med och driver dessa och andra miljöfrågor på europeisk bas där cirka 500 miljoner konsumenter utgör marknaden. På denna marknad gör skarpa EU-åtgärder skillnad och efterlevnaden blir total – inte utifrån den lilla svenska marknaden. De gemensamma regelverken i Europa är mycket effektivare för efterlevnad och miljö än nationella särregler.

Nu har jag funderat klart i hängmattan men du kan gärna få fortsätta med dina egna tankar kring hur detta politiska fokus på hushållsapparater kommer att påverka dig och ert företag.

Kent Oderud, Ordförande APPLiA – Home Appliances Sweden

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Email this to someone