Lär av historien för att köket ska bli klimatsmart

MatildaMarshall-Orebrouniversitet

Att stänga av kylskåpet på vintern, hyra ett frysfack eller köpa mer konserver och pulverprodukter. Det kan låta märkligt idag men Matilda Marshall, forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet, undersöker om vi kan lära av historien för att bli klimatsmarta.

– Det är värt att fundera på om det finns förändringar vi kan göra. Vi vet till exempel att vitvaror drar mest el i hemmet och att en full frys drar mindre än en halvtom. Kanske är det dags att börja dela på utrymmena igen, säger Matilda Marshall.

Att dela frys var relativt vanligt på 1950-talet. Frysen var en nymodighet och dyr. Då gick människor samman och hyrde frysfack.

– De var medlemmar i en frysfacksförening – man köpte en frysanläggning tillsammans med grannarna eller hyrde ett fack hos ett mejeri eller bryggeri.

Från 1920-talet
Matilda Marshall forskar om hur vi förvarade vår mat från 1920-talet och fram till idag. I början av perioden hade de flesta hushåll ventilerade skafferier, skåp som hämtade kall luft utifrån och fungerade som kylskåp.

– En del förvaringsmetoder har vi inte kvar – men sen handlar det om att vi använder till exempel kylskåpet på ett annat sätt än tidigare.
På 1930- och 1940-talet började allt fler köpa ett kylskåp – men de stängde av det på vintern. Då förvarade de maten i skafferiet och sparade på elen.

Allt eftersom kylskåpen blev vanligare
Under 1950-talet växte storleken på kylskåpen. I början av 1950-talet ansågs 65 liter vara tillräckligt för ett hushåll med tre till fem personer. Två decennier senare rekommenderas 100-200 liter inklusive köldfack för en person. Idag är det ungefär samma kylvolym men med ytterligare 30-125 liter per person för frysta matvaror. Allt eftersom kylskåpen blev både större och vanligare försvann skafferierna.

– Det förde med sig flera fördelar. De slapp dammet i skafferiet som kom in genom ventilationen. Dessutom kunde de bygga köket mot söder och få ett ljust rum. Tidigare behövde man ha köket mot norr eller öster för att få ett kallt skafferi.

När de flesta hade vant sig vid att ha både kylskåp och frys kommer 1970-talets oljekris och energipriserna gick upp.

Hyra ut ett fack i sin frys
– Från samhällets sida uppmuntrar man människor att spara på elen – frosta av frysen och inte öppna den så ofta till exempel. Det handlar om små knep. Ingen föreslår att man ska stänga av kylskåpet. Det skulle givetvis spara mer energi men de är en så självklar del av vardagen att livet skulle nog försvåras om man stängde av dem.

Hon är inte helt allvarlig när hon talar om att hyra ut ett fack i sin frys. Men den information hon redan hunnit samla om de senaste hundra årens mathållning visar att värderingar och trender förändras drastiskt över tid.

– Mat som konserver, pulvermos och sockerkaka på mix har en helt annan klang än på 1950-talet. Då var det ett sätt för kvinnor, som hade börjat arbeta i högre utsträckning, att hinna med både sig själva och familjen. Idag ses det ibland som dålig mat och det rätta är att laga mat från grunden, trots att det är mer tidskrävande.

– Jag tror att det finns något att lära sig av hur man gjorde förr i klimat och miljöhänseende. Gamla sätt att förvara mat och hantera mat kan vara en resurs och jag hoppas att så många som möjligt tar sig tid att svara på mina frågor, avslutar Matilda Marshall.

Artikeln är skriven (och fotot taget) av Linda Harradine, Forskningskommunikatör på Örebro universitet, och publicerades 31 oktober 2019 på Örebro universitets hemsida (www.oru.se).

Fortsättning följer
Insamlingen av svar har precis avslutats och Matilda Marshall har börjat bearbeta svaren.
* Hur många svar fick ni in?
Vi fick in 138 svar.
* Ungefär när uppskattar du att du kommer vara klar med bearbetningen av svaren?
Jag hoppas kunna vara färdig med bearbetningen av materialet nu under hösten för att därefter kunna publicera resultaten som forskningsartiklar och i populärkulturella medier. Förhoppningen är att resultaten ska vara av intresse för allmänheten och för de som producerar och planerar förvaringsutrymmen.

APPLiAnytt bevakar utvecklingen och hoppas kunna återkomma med mer information om detta spännande arbete innan årets slut.

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Email this to someone