Miljöskatter når inte beräknade intäkter

APPLiA-Europe_calculator

Regeringen har vid såväl kemikalieskatten som plastpåseskatten visat på överskattade beräkningar för skatteintäkter. Trots ökning av kemikalieskatten vid minst tre tillfällen är skatteutfallet inte i närheten av prognosen. Hur kommer utfallet av kommande underfinansierade statsbudgetar slå mot företagen när skatteintäkterna inte når målen? Finns det andra vägar att säkerställa ett aktivt miljöarbete som når större effekt?

Enligt Naturvårdsverkets egna uppdaterade siffror låg användningen av plastpåsar år 2017 på 83 påsar per person och 2018 på 77 påsar, vilket i sig är lägre än de siffror: 114 (2017) respektive 102 (2018) påsar som tidigare kommunicerats. Vid utgången av 2019 hade svenskarnas plastpåseanvändning minskat till 74 påsar, vilket är 16 påsar under EU:s mål om max 90 påsar per person.

För plastpåseskatten som infördes 1 maj beräknade finansdepartementet att den skulle generera intäkter på årsbasis med 2,7 miljarder. Skatten gäller bara lösa plastpåsar och inte de produkter som är förpackade med plast. På den korta tid sedan skatten infördes har det visat sig att skatteintäkterna är väsentligt lägre.

Det ser likadant ut för vitvaruskatten, som vi vid flera tillfällen belyst konsekvenserna av, där utredningen påvisade att skatteintäkterna skulle ge 2,3 miljarder.

För denna skatt har årsintäkterna, trots ökad avgift vid tre tillfällen sedan den infördes 2017, aldrig inbringat mer än strax över miljarden.

Har konsumentbeteendet aktivt ändrats på grund av skatterna eller är det överambitiösa beräkningar i utredningarna?
* Utifrån den kunskap och de underlag APPLiA har idag är det inte konsumentbeteendet som aktivt förändrats under denna korta tid.

Kommer de felaktiga räknesnurrorna skapa budgetunderskott och hur ska dessa lösas inte minst under en pandemi?
* APPLiA har en stor oro att budgetunderskott kan leda till ökade skatter.

Hur beräknas företagens administrativa kostnader för hantering av dessa skatter som inte sällan ändras/indexuppräknas – ibland vid flera tillfällen under året – och hur påverkar det fri handel på lika villkor?
* Införandet av nationell skatt har enligt APPLiA konstaterats påverka konkurrenskraften för handel och leverantörer verksamma i Sverige.

Är det rimligt att införa nationella skatter som inte träffar utländska aktörer som bedriver distanshandel?
* APPLiA ser det som ett stort problem som påverkar konkurrenskraften till nackdel för de som är verksamma i Sverige.

APPLiA är för ett aktivt miljöarbete som ger hållbarhet på lika villkor för alla aktörer på marknaden.

APPLiA är för ett aktivt miljöarbete på EU-nivå.

Matts Spångberg, VD APPLiA – Home Appliances Sweden

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Email this to someone