Kemikalieskatten beslutas i Riksdagen 18 juni

Riksdagshuset

Slutdebatten om vårändringsbudgeten, som bland annat innehåller den föreslagna ytterligare höjningen av den så kallade Kemikalieskatten, som belastar vitvaror och viss hemelektronik med nästan 2 miljarder kronor årligen, sker den 18 juni i Sveriges Riksdag. Missa inte detta tillfälle att hänga med i debatten live och se Riksdagens beslut i SVT2:s program Forum under tisdagen. Länken till Riksdagens dokument inför beslutet finner du här.

Från oppositionen i Riksdagen förväntar vi oss ett motstånd mot den föreslagna höjningen, vilket framgår av dessa utdrag ur motionstexterna:

M+KD föreslår i sin motion att; “Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8 i propositionen). Moderaterna och Kristdemokraterna anser att flygskatten fortsatt ska avskaffas samt att skatteförslagen om höjd kemikalieskatt samt höjd skatt i viss värmeproduktion avslås.”

SD föreslår att: “Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8 i propositionen).
Nej till höjd kemikalieskatt.
Den s.k. kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik och vitvaror. Skatten baseras på varans vikt och tar liten hänsyn till i vilken utsträckning miljön belastas eller om kunden utsätts för ohälsosamma ämnen. Utvärderingar av kemikalieskatten visar på omfattande intäktsbortfall för den svenska handeln och en högre andel inköp från utlandet som resultat, vilket har slagit hårt mot svenska arbetstillfällen. Kemikalieskatten, som kan uppgå till ett pålägg på över 300 kronor per vara har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor. De uteblivna intäkterna har försämrat förutsättningarna för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har förflyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige. Följden blir att svenska arbetstillfällen går förlorade, vilket innebär lägre skatteintäkter. Vilka konkreta fördelar detta har inneburit för miljön har ingen kunnat svara på. Rent generellt tolkar vi det som att skatten har sålts in till allmänheten som ”gynnsam för miljön” när det egentliga syftet verkar vara att beskatta konsumenterna.”

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Email this to someone