Tveksam miljöskatt & grön skatteväxling

APPLiA-Europe_recycle

APPLiAnytt har i ett flertal artiklar påvisat en del oönskade effekter av den skatt på vitvaror och annan hemelektronik som infördes den 1 juli 2017 med syftet att “minska förekomst, spridning och exponering av farliga flamskyddsmedel.” Nu senast i förra veckans utgåva då det också visades på de kraftiga felräkningar, som förekommit för flera av de “gröna skatterna” där verklighetens skatteintäkter kraftigt understiger de nivåer som ingick i riksdagens beslutsunderlag – både för vitvaru/elektronikskatten och nu senast plastpåseskatten.

Vitvaru- och elektronikskatten
Förutom att flera utvärderingar av skatten visat på att Sverige förlorat mellan 600 och 1400 arbetstillfällen så visar det sig också att felräkningen av de förväntade skatteintäkterna är uppenbar. Statens utredning hade förväntat sig en skatteeffekt på 2,4 miljarder per år, men utfallet blev istället betydligt magrare 1,3 miljarder. Detta utan att syftet med skatten uppfylldes, då konsumenterna i högre grad valde att handla från de skattebefriade utländska näthandlarna istället. Den lagändring som regeringen nu inför den 1:a oktober, med skatteplikt även för utländsk e-handel, lär inte ändra på detta beteende i någon större omfattning, då det svenska Skatteverkets möjligheter att begära in elektronikskatt från företag, som är lokaliserade utanför Sveriges gränser är mycket, mycket begränsade – nära nog obefintliga. Från den 1 september skall dessa utländska aktörer från EU-land registrera sig hos det svenska Skatteverket, men uppbörden börjar normalt från den 1 oktober, men inte förrän företaget har uppvisat en omsättning i Sverige över gränsvärdet 100 000kr. Omsättningar under gränsvärdet är skattefria – med motiveringen att det underlättar arbetet för de svenska Tull- och Skatteverken.

Plastpåseskatten
Nu har vi också mötts av nyheten att den nyss införda miljöskatten på handelns plastpåsar också är en grov felräkning. Detta är uppenbart bara några månader efter införandet, som skedde den 1 mars med utdebitering av skatten från 1 maj 2020 med tre kronor för bärkassar och 30 öre för frukt- och grönsakspåsar. Målet med skatten är att minska nedskräpningen i naturen och haven enligt ett EU-direktiv från 2015. Denna så kallade plastpåseskatt beräknades att dra in 2,7 miljarder till statskassan men efter den första tiden i effekt från 1 maj i år har skatteintäkterna till Skatteverket hittills bara varit cirka en tiondel av vad som förväntats och kalkylerats.

Ett av skälen till detta är att konsumenterna flyr från plastpåsen till andra alternativ av bomull eller papper. Till exempel så har den nya skatten på plastpåsar fått försäljningen att rusa för papperskassetillverkaren Norbag i Töcksfors som nu bygger en ny fabrik för att klara en ökning av produktionen. “Det är helt klart ett ökat tryck”, säger platschefen Jerry Andersson till medierna.

Grön skatteväxling
Satsningen på både elektronik- och plastpåseskatterna är en del av en grön skatteväxling, där pengarna som dessa skatter genererar till statskassan ska läggas på bland annat sänkt skatt på arbete. Regeringen föreslår ju i samband med budgetpropositionen för 2020 en skattesänkning på 3,48 miljarder med finansiering från denna typ av skatter. Ett sådant område är till exempel den skattereduktion på 1650 kronor per år för de personer som bor i vissa geografiska områden, främst i Norrland och nordvästra Svealand.

Ny skatt på kläder och skor
När nu regeringens utredning föreslår en liknande skatt på kläder och skor så får vi innerligt hoppas att det inte innebär ytterligare en felräkning av intäkterna. Det skulle i så fall vara ett slag i ansiktet för den gröna skatteväxlingen och möjligen dödsstöten för den.

Utredningen föreslår en skatt på 40 kronor per kilo kläder och skor, med möjlighet till avdrag på upp till 95 procent av skatten för varor som inte innehåller specificerade särskilt farliga ämnen och biocider. Och vissa kläder ska få ytterligare 19 kr i skatt om de till exempel innehåller naturmaterialet gummi. En ytterligare skatt på 19 kr ska läggas på alla kläder och skor avsedda för allväder, det vill säga de som tål vind och vatten.

Kritiken kommer från flera håll. Näringslivet pekar på att förslaget inte har någon reell miljönytta och skadar jobben inom klädes- och skobranschen i Sverige. En annan kritik som framförts är också det faktum att skatten riskerar att slå mot begagnade varor. Detta känner vi igen från kritiken mot elektronikskatten, där detsamma gäller begagnade elektronikvaror (datorer med flera).

Från andra håll hörs redan kraven på ytterligare utvidgning av denna skatt: “Vi hade dock gärna sett att utredningen fått i uppdrag att omfatta all textil, inte bara kläder. Lakan, handdukar, gardiner och andra textilier kan också innehålla miljöfarliga kemikalier”, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare i ett pressmeddelande.

Statskassan väntas få in 750 MSEK av denna skatt och priserna på kläder förväntas generellt att bli 4 procent dyrare i snitt för de svenska konsumenterna.

Fungerar verkligen den gröna skatteväxlingen?
Nu återstår att se hur handeln med kläder och skor utvecklar sig efter införandet av skatten. Och vilken effekt det får på de beräknade skatteintäkterna till statskassan. Erfarenheterna från vitvaru- och plastpåseskatten är ju inte helt upplyftande. Ytterligare feluppskattningar av skatternas effekt sätter ju hela den aviserade gröna skatteväxlingen i gungning. De (fel-)kalkylerade intäkterna kommer inte att räcka till för detta och ytterligare utdebiteringar av miljöskatter eller andra skatter kommer att behöva göras för att få statsbudgeten att balansera.

Vad händer härnäst?
För dig som vill hänga med i dessa frågor ger dig APPLiAnytt här några datum att hålla koll på härnäst:

* Vitvaru- och elektronikskatten införs också för utländska e-handlare från 1 oktober 2020
* Utvärdering av skatten enligt riksdagsbeslut ska preliminärrapporteras under hösten 2020
* Årlig Indexhöjning av vitvaru- och elektronikskatten den 1 jan 2021
* Kemikalieskatt på kläder och lädervaror (skor) införs 2021

Kent Oderud, Ordförande APPLiA – Home Appliances Sweden

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Email this to someone